Det som är fel.
En våldtäkt är inte.
Nödvändigtvis.
Någon som anfaller dig på väg hem, lurpassandes i snårigt buskage eller i mörk park där ingen belysning någonsin funkar.
En våldtäkt är inte heller nödvändigtvis.
Någon som knuffar omkull dig, håller fast dig, sliter sönder dína kläder samtidigt som du skriker NEEEJ av alla krafter.
Vad är då en våldtäkt, undrar ni nu.
Jo. Förstår ni.
En våldtäkt. Är när någon för in ett föremål i din slida utan ditt samtycke.
En våldtäkt är.
När han inte bryr sig om att ta reda på om du har det bra eller inte.
Eller.
Inte bryr sig om att du trycker honom hårdare och hårdare ifrån dig.
Eller.
Inte bryr sig om att fråga varför du blev så tyst mitt i.
Eller.
När han överröstar ditt nej med något annat.
Eller.
När ditt nej inte räknas om det exempelvis följs åt av fler ord. Så som.
"Nej, inte så."
"Nej, kom inte över mig".
"Nej jag tror inte det".
Vad har dessa meningar gemensamt, jo de innehåller ett nej. Vad har dessa nej gemensamt? Jo, de är toppen av ett berg byggt av något som inte är samtycke. Ett icke-samtycke gestaltat i kanske tystnad. Kanske tårar. Kanske paralysering. Kanske apati. Kanske vad fan som helst utom just hängivning. Ett icke-samtycke som därmed gör hela situationen till något helt annat än sex. En icke-samstämmighet, en dissonans:
något som är fel.
Och tänk.
På samma sätt är inte heller en våldtäktsman nödvändigtvis.
En knarkare.
En allmänt kriminell och socialt missanpassad person.
En person med medberoende och trasig barndom.
Eller en ful gubbe. Eller tant.
Nej.
En som våldtar kan vara din pojkvän som egentligen bara var full.
Din bekant som ju egentligen är jättesnäll.
Din barndomsvän som glömde bry sig om vad du ville eller inte ville i fem minuter.
En som våldtar.
Har kanske ett förhållande med någon helt annan idag.
En som våldtar.
Rostar bröd till frukosten precis som alla andra.
Skrattar åt Donald Trump precis som alla andra.
Tycker kanske det är viktigt med feminism. Har silkeslena lockar i nacken. Kanske ögon bruna som sammet. Eller blå som havet. Röst som små viskningar. Eller bråddjupa brunnars ekon.
Och är världens snällaste.
En våldtäkt får dig inte nödvändigtvis att.
Springa ut halvnaken och panikslagen mitt i gatan.
Ringa polisen. Låta bli att duscha. Tänka på alla minnen man kan kamma fram ur könshår.
Bryta med honom.
Hata honom.
Bli arg på honom.
Säga: du gjorde fel.
En våldtäkt är inte nödvändigtvis.
Blod som sprutar söndriga liv förstörda underliv.
Utan desto oftare.
Ett minne du inte visste att din kropp bar på. Ett minne aktiverat av beröring. Rörelse. Ett särskilt ljud. En särskild lukt. En oförklarlig ångestattack mitt i natten. Eller när du föder ditt första barn.
Något är fel.
Alltså.
Det är lika fel. Det är alltid fel, även om ingen vill kalla sig våldtäktsman.
även om ingen vill titulera sig våldtagen.
även om det skrattas bort i Girls och påstås skildra "det verkliga livet" alltså det verkliga sättet att leva.
Som det verkligen är.
Verkligen.
Är det fortfarande alltid. Lika fel.
